Händelserika dagar och oväntat besök

I lördags fyllde Stefan år och det blev en dag i backen med afterski och sedan en sväng till badhuset på födelsedagsbarnets begäran. När jag sedan kom hem på kvällen och skulle in till killarna för att hänga lite möts jag av en rödhårig herre. Felfelfel, det kan inte stämma tänker jag. Men jodå, i killarnas kök sitter Alexander Palm från Skövde och Krille Svensson från Lund! Alexander har jag känt sen första året i distriktslaget och Krille sedan förra vändan i St Anton. Hur kul som helst! De stannar minst en vecka och det känns jätteroligt att ha fått besök från Sverige!

På rendel finns nu tre mindre boxar där jag och Jossan tränar på att raila. Får jag säga det själv så går det riktigt bra, tror bestämt att jag ska försöka landa baklänges i morgon!

I övrigt hade jag mitt livs bästa offpist åk igår! Det var jag, tvillinarna, Kim och deras ny-nerkommna vän Adam som åkte och de första fem svängarna var de bästa i mitt liv! På detta finns det bildbevis som jag förhoppningsvis kan lägga upp snart!:) 


Julfirande i St Anton

Dålig uppdatering på bloggen det senaste men även i alperna är det mycket att stå i under julhelgerna. Julafton började med en liten sovmorgon och sedan jobb, alltså städa i huset. Kanske låter lite tragiskt att jobba på julafton men jag får skylla mig själv. Lägenheterna skulle vara klara fredag kväll eftersom gästerna kom tidigt på lördag morgon, men eftersom jag hade haft en grym vecka i backen hade jag skjutit upp det hela och fick bita i det sura. Efter städningen bar det av till Haus Pies klockan 3, där Johan bor, för att äta så svenskt som möjligt julbord med honom, tjejerna och australiensarna. Grymt organiserat och gott var det! Sedan var det till att skynda sig hem för klockan 5 skulle vi ha julklappsspel med familjen. På vägen hem var jag dock förbi grabbgänget från Borås för att hämta en julöverraskningh till Louise, en svensk pepparkaksdeg från IKEA!

Julklappsspelet var hetsigt, roligt och vinstgivande. Två insatta paket resulterade i tre vunna som bestod av 2 paket landjäger och en milka choklad. Efter leken bar det av till Bobo's resaturang där vi bokat bord för 32 personer, alla dök upp och det var bra ös bland våra bord längst in i lokalen. Vi åt revben och kycklingvingar och drack god öl. Efter julafton var det juldagen som traditionsenligt bjöd på utgång men först efter att ha städat till klockan 9 på kvällen för att få färdigt allt. Man får glädja sig åty att lönepengen blev några euro mer denna veckan.

Blir antagligen lite ont om bilder på bloggen framöver eftersom vi har litet kniska problem med kameran men det ska nog lösas så fort som möjligt!

Tjejkick, föräldramiddag och julstök

Det senaste dagarna har det hänt en hel del, även om livet här nere flutit på som vanligt. Man går upp på morgonen, tar på sig och käkar frukost. Sen springer man genom huset, skriker hejdå till Lojs samtidigt som man hoppar i pjäxorna för att hinna till bussen och backen. En annan dag kanske man tar lite sovmorgon, sover till 10 tiden, käkar med Louise som sedan går till jobbet vid 11 tiden, hänger lite med familjen och åker ut i backen på eftermiddagen för några goa eftermiddagsåk med till exempel Nina som slutar vid ett.

Vi är ett par tjejer här som tycker att vi vill ta vår åkning till en ny nivå och har därför bestämmt oss för att lära oss hoppa. Första delmålet är att göra en 360, alltså snurra ett helt varv. Eftersom vi vill kunna träna ostört, utan duktiga pojkars tips, komentarer och alternativt skratt och glåpord åkte vi ut i offpisten och byggde vår första, alldeles egna, tjejkick. Alltså ett hopp. Kicken höll väl kanske inte den klass den skulle gjort om någon mer erfaren hopp byggare skulle gjort den men vi gjorde vårt bästa och skoj hade vi! Ingen 360 denna dag dock, vet inte om det berodde på oss eller kicken men en och annan 180 lyckades vi med!

Ninas föräldrar kom ner igår för att vara här över jul. Overkligt sköna människor! Spenderade eftermiddagen med Nina och hennes föräldrar i backen och sedan tog vi en sväng till Taps för att hälsa på Louise:) Nu på kvällen bjöd de även med mig och Louise till pomodoro på pizza! Tänk vilken lyx för en fattig bummare! Stort tack Peter och Kajsa!

När vi kom hem efter middagen satt familjen otåligt och väntade, det var dags att hugga julgran! Som tur är har Oscar en liten såg på sin lavinspade som underlättade expeditionen något. Vi begav oss upp i skogen ovanför vår gata, skogen mellan oss och mooserwirt ungefär, och efter bara några minuters sökande hittade vi ett riktigt praktexemplar! Nu är det så nära julkänsla man kan komma i St Anton!


The Crib

Nu mina vänner ska ni äntligen få se hur jag bor! Det är antagligen världens minsta rum där man ändå lyckats knö in det mesta förutom ett kök och en toalett. Här finns en våningssäng, en garderob, ett litet bord med 2 stolar, en dusch och ett handfat. För att ni verkligen ska förstå hur litet och kompakt det är väljer jag att citera Adrians och Oscars komentarer, nyss hemkomna efter en brutal after ski: "Vet ni om att ni bor i ett badrum?" och "Är det det här som är definitionen på en etta?" Klockrent! Jo visst är det trångt, speciellt när man bor med en slarver som jag själv, men det är mysigt! Ett hederligt bummar rum som har sin charm! Jag skulle uppskatta den totala rums arean till 8 kvadratmeter.


Vi bor i Haus scherl, enda blå huset i Oberdorf.


Where the magic happens


Bilderna är tagna innan vi hade hunnit styva undan väskorna, nu står dom i Franz pannrum så vi får någon kvadratmeter till.


Skafferiet i fönstret

Duschen


Vänner

Här finns otroligt många underbara människor! Har träffat riktigt många, nya och gamla, unga och äldre, härliga vänner och för att ni där hemma ska få en chans att hänga med bland alla nya namn tänkte jag skriva lite kort om några av de jag umgås med mest.

Louise- Kräver antagligen ingen större presentation eftersom hon har varit med hela vägen och vi gör det mesta tillsammans. Min trogna vapendragare och roomie. Kunde nog inte haft en tryggare själ med mig hemifrån! Nu har hon börjat jobba på Taps, en afterski mitt i backen och trivs, efter en tuff start riktigt, bra. Hon jobbar dessvärre mycket så jag håller på att vänja mig vid att vara utan henne mellan 12 och 18 på dagarna.

Johan- Klasskamraten som även han varit med från start. Borås egen daywalker som bor i Haus Pies 200 meter ner för backen från mig, även han i Oberdorf. En givmild herre som är en rackare på att partaja! Bjuder gärna på nattamat eller ett välbehövligt förtroende snack. Letar jobb som bara den och blir utfodrad av Australiensare.

Nina-Vår nyfunna bästa vän, möjligen St Antons svar på Amanda Dahlberg. Bangar ALDRIG en utmaning eller ett grymt åk och dansar som ingen annan! Pjäxdansen är given på varje afterskiJ Nina spelar högt på skandias golftourer.  Hon är liksom Louise en klippa i stormen och bor bara några minuter bort men tillskillnad från Johan, uppför backen.  Nina är kusinen i familjen.

Stina- En lidköpingstjej på bräda. Henne och Jossan missar man aldrig en utekväll

Jossan-från Göteborg, bor och arbetar tillsammans med Stina på Traxl. Även hon vet hur Kandahar ska tas vid 3 tiden på natten.

Herman-En gammal vän från åren då vi båda tävlade alpint. Killen saknar gränser vad gäller det mesta men framför allt vad gäller hopp, skruvar och volter. Har gängets bästa boende precis vid galzig bahn.

Gustav-Mr Frontflip! Hermans roomie och vapendragare. Jobbar i hamburgerbaren på Seiten Blick.

Pontus-Killen som man bara inte kan låta bli att tycka om och än mindre bli arg på vilket i visa fall kan vara väldigt frustrerande. Alltid glad och åksugen.

Jenny, Lisa och Rebecka (öborna)- Tre glada tjejer från göteborgs skärgård som bor i Nasserien. Styr gärna upp filmkvällar, idolkvällar såväl som förfester.

Martin- Vars låtsas språks ramsor förgyller vilken förfest som helst. Jobbar på Alber sport. ”man kan väl få en puss i alla fall?”

Erik-Martins vapen dragare som bor med Nina på Mooserkreuz. Erik, har du med dig allt?

Daniel- Ninas roomie, jobbar som diskare. Vill precis som jag lära sig hoppa bättre. Spelar golf och skär sig lätt på grogg glas.

Malin- säsongar för andra gången. Flygeln dricks medtummen och pekfingret.

Stefan- har tidigare jobbat som reseledare i byn för Lion Alpin och har därför bra koll på det mesta. Jobbar som diskare på sport hotell.

Tvillingarna(Linnea och Sofia)Kim och Daniel- Har fräschaste lägenheten av alla men bor tyvärr långt bort i Nasserein vilket blir helt fel håll för oss Oberdorfare. Linnea kan vara byns hetaste singel men syrran Sofia är tillsammans med Kim. Daniel är familjens minsting. Ett riktigt mysigt gäng!

Familjen- Vi och grabbarna som bor i lägenheten under är som en enda stor familj!

Emil-Ett känt ansikte från förra vändan i St Anton. Figurerar som familjens överhuvud då han är äldst, går även därför under betäckningen farfar.

Oscar-Hunden! Allas favorit som inte bangar en operation av en berusad kirurg. Vänder burgare på burger stop.

Adrian-Lunds svar på doctor John Dorian. Killen som kan alla citat och någon som aldrig sviker ett klockrent uttryck. Även Adde jobber på BS där dom både har goda och billiga burgare. Put that on your facelift and smoke it!

Jacob- Emils lillebror och levnadskamrat eftersom de delar på ett hus hemma i Sverige.

Haby- enda göteborgaren i lägenheten bland alla skåningar.

Självklart finns det många jag inte nämnt men misströsta inte, det får helt enkelt inte plats! Hela byn är full av üüüber sköna människor!


Zurs och Lech

Vädret är fortsatt underbart! Strålande solsken, inte ett moln på himmlen men det börjar bli kallt, fruktansvärt kallt! Vi har tyvärr ingen termometer själva men 10-15 minus på dagarna är ingen underdrift. Det ska bli 30 minus i helgen och när vi gick från förfesten igår sa de vi var hos (tvillingarna, kim och Daniel) att det var 24 minus ute. Ingen kul promenad från Nasserein till Scottys!

Trots kylan lockade det kalla vädret igår och vi var ett stort kompis gäng på ca 25 pers som åkte skidor till stuben för att kunna ta gratis buss därifrån till Zurs och Lech över dagen. Tyvärr jobbade Louise men det kommer fler tillfällen, vi har ju 4 månader tillsammans:) Kvart i 9 var det samling vid Galzigliften och för oss som bor I Öfre blev det därför 8 bussen som gällde och väldigt tidig uppgång. Efter galzig blev det osthangbahn upp och sen bar det av mot Stuben  och bussen via St Antons längsta pist.

 Eftersom vi var så många fyllde vi i princip hela bussen och efter en svettig färd hoppade vi av bussen i Zurs för att kunna åka delar av "vita ringen" ända till Lech. Vita ringen är en sammansättning av olika liftar som man ger en hel dags åkning i en "ring" utan att behöva ta samma lift eller samma backe 2 gånger. Dessvärre hann vi inte med hela denna dagen då vi ville ta oss till Lech med ett par sköna åk men vita ringen blir ett av säsongens senare projekt. Dagens reseledare var Stefan som säsongen 07/08 jobbade för lion alpin och därför ansågs ha bäst koll på området. Dagen bästa åk blev ett puderåk précis mitt emellan Zurs och Lech. Trots att det var ett tag sedan det snöade fans en del orört kvar eftersom Lech är en av världens snobbigaste skidorter är det få som vill få snö under jackan.

Idag anlände Internet till Haus Scherl så från och med nu uppdaterar jag bloggen så ofta jag kan! Här följer lite bilder från gårdagen.



Grabbarna laddar upp med lunch på Nah ont Frish


Brudar laddade till tusen!


Jossan åker lift

Syskon kärlek mellan tvillingarna på lunchen


God bless powder snow!

I onsdags var dagen med D! Bästa dagen i alperna hittills! Efter en hel dag och en hel natts snöande var det dags! Klarblå himmel och puder snö i mängder! Svårt att uppskatta exakt hur stora mängder som dumpades men tillsammans med vännerna på mooserkreuz 11 enades vi om minst 30 cm. Låter kanske inte särskilt mycket i vissa öron men eftersom det redan fanns en del var det bra djupt på vissa ställen. Familjen på galzig weg 13 (jag lojs och grabbarna) plus Nina tog absolut första kabinen upp och åkte hela dagen:D Både baksidan ner mot st christoff och valuga fick sig varsin repa.

Nina fastnade i en liten lavin som jag startade


Hela gänget lunchar på galzig stationen


Ballaste åket som vi verkligen inte vågade egentligen, räddrädd


En sjuk sjuk tradition!

Kära Sverige och Svenskar, ni kan skatta er lyckliga att ni bor i ett tryggt sofistikerat samhälle! Amanda, du har skrivit om annorlunda traditione som att klä julgranen i november men den här tar priset! I lördags firade St Anton och Österrike Sankt Nikolaus dag med en mängd våldsamheter. Det var fest stämmning i byn men vi turister kände oss lite hotade.

 Sankt Nikolaus fungerar ungefär som tomten, barnen får presenter i en sko i fönstret om det varit snälla, dessvärre har detta helgon en elak följeslagare, Krampus. Det sjuka med den här traditionen och detta firandet är att på denna dag klär utvalda bybor ut sig i otroligt hemska djävulsdräkter, till Krampus, med bjällror på ryggen och pryglar de som varit "olydiga". Ett tjugotal sådana djävular gick alltså omkring i byn under lördagen med kvistar, påkar och kedjor och pucklade på befolkningen helt random. Det är okej för dessa att slå vem som helst! Ingen bryr sig! det är tradition! Den stora frågan är hur i hela friden dessa utklädda vet vem som förtjänar prygel och hur det kommer sig att just dessa anser sig ha rätt att slå någon annan! 

Jag och Louise kom från backen och var på väg till Spar för att handla när vi plötsligt insåg vilken dag det var. Panik panik! In på spar fort som attan utan att få pisk och trodde vi var säkra men icke. Till min fasa kommer fyra djävular in efter mig och en utav dem piskar hela kassa kön! De lokala tycker att det är roligt,det är som det alltid har varit och barnen jagar dem för att sedan bli jagade. De påstår att det inte slår så hårt men vem vill få smisk av en djävul med en stor gren? Jag var så rädd att jag skakade och till slut lyckades vi ta oss till bussen via omvägar, utan att bli slagna. Jag gick inte ut mer den dagen. Kolla in bilderna!


Första skiddagen!

Torsdagen den 3e december var årets första skiddag i St Anton! Härligt härligt! Dock endast 2 backar öppna, galzig bahn och en ankarlift men att äntligen få stå på skidor var underbart! Dagen bjöd på sol och blå himmel:) Vid lunchtid, efter en välbehövlig sovmorgon tog Lojs, Johanna och Johan Galzig bahn upp för några timmars åkning. Tyvärr var inte pisten vad den borde vara men vi hoppas på lite bättre om några dagar när systemet kommit i ordning och fler backar öppnats.

Ska lägga upp sköna bilder så fort jag fått eget internet!

RSS 2.0